NIR spektroskopi eller snarare hyperspektral avbildning av svart plast resulterar i att inget ljus reflekteras till detektorn. Det innebär att man inte kan detektera svart plast med NIR. Masterbatchtillverkare har sett en möjlighet att ta fram detekterbar svart plast men den utvecklingen tar tid att slå igenom dessutom är det en relativt dyr lösning. Bättre design som inte kräver svart pigment vore ett annat sätt att slippa problemet.

Det finns dock möjlighet att detektera svart plast på andra sätt. Ett av dem är att utnyttja ett annat våglängdsområde för den elektromagnetiska strålningen än den för Near-IR (780 nm till 2 500 nm). Mid-IR finns inom våglängdsintervallet 2 500 nm till 20 000 nm och det är denna som kan användas. Metoden kalla Mid-infraröd hyperspektral avbildning (MIR-HSI).

Det finns kameror på marknaden med hyperspektral avbildning för olika applikationer. Speciellt har kameror inom området 2 850 nm till 4 200 nm blivit speciellt intressanta för återvinning. Till skil...

Alla känner nog till vid det här laget att Svensk Plaståtervinning i Motala (SPÅ)
använder sig av NIR-läsare för att sortera det insamlade materialet i olika
plastfraktioner. Men det finns även an annan möjlighet att sortera plast som ibland
har sina fördelar och det är Raman-spektroskopi.

I en ny artikel har ett forskarlag studerat skillnaden med att använda NIR och Raman
för att identifiera polyeteninnehållet av återvunnen polypropen (rPP). Anledningen är
att en dålig separering av plast kan resultera i att polypropen blir ”förorenad” av
polyeten. Det är därför viktigt att kunna finna en smidig och tillförlitlig metod att
bestämma polyeteninnehållet i återvunnen polypropen.

Experiment startade med färgad rPP. Ingen av metoderna kunde på ett bra sätt
uppskatta polyeteninnehållet.

Ibland visade sig NIR vara den bästa metoden, speciellt för grå återvunnen
polypropen. Detta berodde på att pigmentet absorberade laserstrålen från Raman,
vilket gav upphov till värmeutveckling som i sin tur försvag...

Somliga påstår att plastgranar inte är bra för miljön. Jag känner en familj som bytte ut in sin
plastgran mot en ”riktig”, för miljöns skull. Varför tala om det nu? Julen har ju sedan länge
dansats ut. Kanske julen men inte granen. Först igår kom nämligen kommunen och hämtade
upp granen, visserligen försenat troligtvis på grund av den senaste stormen. Många hade ju
fått leta efter sin bortblåsta gran som man nogsamt satt ut på gatan i god tid innan
hämtningen.

Till saken hör att granen var ganska sliten, inte till följd av stormen utan att den även
användes förra året. Återanvändning är ju nödvändigt men framförallt för att dottern i huset
var allergisk mot doft av nyhuggen gran. En ny gran ger ju ifrån sig etengas, faktiskt i så stor
mängd att juläpplen och julblommor kan skadas. Så även om det inte fanns många barr så
var det ändå en gran enligt familjen.

Men ni måste väl ha köpt granen någon gång och ni kan väl inte använda den hur många
gånger som helst, påpekade jag och påstod: En plastgr...

En artikel har nyligen publicerats som studerat återanvändning av HDPE och PPc (slagseg
sampolymer PP). Man konstaterar att nedbrytning sker för varje användning men att det är möjligt
att återanvända materialet för framställning av produkter minst tre gånger.

Man konstaterar att det sker olika typer av nedbrytning för de två olika polymererna. Det visar sig att
HDPE är mer resistent mot termo-oxidativ nedbrytning än PPc, vilket avspeglar sig i oförändrat
karbonylindex. Intressant är också att ingen skillnad i smältpunkt erhålls för de två polymererna.

Speciellt framställda provkroppar efter varje återanvändning påvisar en signifikativ nedgång i E-
modul för PPc medans HDPE ger en uppgång. Man kunde konstatera att kedjebrott är vanligast för
PPc men i fallet för HDPE är det tvärbindning som är den dominerande nedbrytningsmekanismen.
Detta är i sig inget nytt utan tidigare känt men är viktigt att tänka på när man arbetar med
återvunnet material.

Författarna konstaterade även att det blir oun...

Så var det dags att gå på plastutställning igen. Äntligen, säger säkert många. Som exempel kan nämnas tillverkare av kringutrustning för extrudering och formsprutning som har fått vänta länge på att visa upp sina produkter för potentiella köpare. Här ges möjlighet att se vad som pågår inom branschen och man får möjlighet att uppgradera sig. Skolungdomar letar efter gratispennor. Ja, allt är som det brukar vara på en utställning men är tidpunkten rätt vald med tanke på Covid-19?

Vi måste tänka på att vi befinner oss mitt i en pandemi. En pandemi som alltså inte är över. Jag tror att många fullvaccinerade börjar känna sig säkra över att inte bli smittade i och med att man fått två vaccindoser. Problemet är att man inte är fullvaccinerad.

I Israel ger man en tredje dos fem månader efter att man fått den andra dosen. Först då kan man kalla sig fullvaccinerad men bara så länge som det inte kommer att behövas en fjärde dos o.s.v.

I Sverige har man börjat ge en tredje dos för 80+ men först...

Det fanns en tid när experter var uppskattade för sin kompetens. Så verkar inte längre vara fallet. Kanske har det inte gått så långt att man anlitar en rörmokare när man behöver installera ett nytt värmeelement men man börjar fundera. Är man nämligen plastexpert skall man numera inte uttala sig då man bara anses försvara sakernas tillstånd och antingen bara är ute för att behålla sitt nuvarande jobb eller få ett nytt uppdrag som konsult.

Att bli reducerad till en partsinlaga av någon med bättre vetande som inte har någon som helst utbildning i ämnet men som har sin fulla rätt att uttala sig är minst sagt både märkligt och obehagligt. Motargument accepteras inte och dessutom förväntas man hålla tyst. Men det stannar inte där. Sakliga argument från experter tas inte på allvar och när en riksdagsman ställer frågor till en minister där frågeställaren efterfrågar vetenskapliga data bemödar sig ministern att inte ens svara på frågan. Hur kunde det bli så fel?

När det gäller politikers ins...

Människors inställning till plast är märklig då man anser att plast skall förbjudas trots alla dess goda egenskaper. Är det därför man kastar plastskräp runt omkring sig för att få till ett förbud?

Sedan får man vara lite ödmjuk för det kan inte vara lätt att vara konsument när massmedia och även så kallade forskare kablar ut felaktiga fakta. Ett exempel; om nuvarande utveckling fortsätter kommer haven att innehålla lika mycket fisk som plast år 2050.

Senare forskning har visat att en majoritet av de mikrofibrer som forskare klassat som plast i haven kan i själva verket vara bomull. Endast 6 - 12 procent består av plast. Dessutom bör det påpekas att vi vet mycket lite om hur naturfibrerna påverkar havsmiljön. Det kan vara en större miljöbov än vi anar.

Att bomullsodling påverkar livet på land vet vi dock. Fråga bara de som bor nära Aralsjön vart deras sjö tog vägen som konsekvens av bomullsodling. När bomullen sedan blir till jeans går det dessutom åt 6 600 liter vatten för ett enda...